as god middag lyckades Linda fixa,

det va väl ungefär vad som gick bra idag.

på stan en sväng med eve och lämnade tillbaka filmen.

handlade lite små saker också:

Försökte lägga in en film när karate kid i magen är igång,

men det ville inte gå så bra..

ska ge mig på ett till försök senare, tredje gången gillt brukar det ju vara.

Har åkt på matförgiftning, igen.

hände för inte allt för länge sen men då va det mitt eget fel.

nu är det mest troligt kebaben jag åt igår..

ska försöka få i mig nåt,

te ska jag dricka iaf för det är jag rikgtigt sugen på.

va på stan med eve igår och köpte bl.a en stor tröja på H&M

ett par leggings på Rut m.fl och en Parfym.

Jag och eve hyrde en film och åkte till mig, "Scott Pilgrim vs. the world" heter den.

konstigare film får man fan leta efter, speciellt rolig va den inte heller. 

"möt den charmige och arbetslöse Scott Pilgrim som är basist i garagebandet

Sex bob-omb. Denna 22 åring har precis mött tjejen i sina drömmar,

bokstavligt talat.

Men det finns ett hinder mellan honom och Ramona Flowers..

Han måste besegra hennes sju onda ex!"

Hallå i hålet!

Hade en jätte mysig kväll igår med jonas,

prata om allt möjligt och lyssnade på bra musik.

Jonas

Tycket nu att mitt näsblod har gått till överdrift,

finns fan ingen hejd!

Ska till BM idag och mäta lite, prata och lyssna på lillskruttan.

Har börjat må illa igen, undra om jag äter för lite och det kan bero på det?

nåt beror det på iaf men vad är den stora frågan.

Underbat låt av sångaren i Millencolin

heter det så, eller stavas det så menar jag?

nej det är det två t:n va? äh, skit samma ni fattar vad jag menar!

skulle göra en sån hur som men osten hade jag såklart glömt

så åt helvete med det.

låt mig klaga en skvätt,

det är så förbannat tråkigt att sitta och äta middag själv. 

Nu kommer jonas och hälsar på,

skriver mer sen.

Hade en jätte trevlig kväll igår hos Jonas Lindh och hans barn.

käkade middag, pratade, lekte och tittade på tv.

Är på riktigt dåligt humör idag så jag orkar inte skriva.

kanske slänger ut ett inlägg ikväll..

Niclas har varit här och hälsat på,

druckit kaffe och snackat skit. Mycket trevligt!

"man tager vad man haver" tog Linda bokstavligt talat och spikade upp några tavlor med en tårtspade!

Bra blev det så jag är nöjd.

Niclas

Slänger in lite bilder sen igår också!

Mimmi 

"seriösa" Lollo

Evelina igår kväll

God morgon söta ni,

ännu en underbar lördag!

solen skiner i sketna östersund men blåser bort finns det risk att man gör.

Niclas skrev nyss och vill träffa mig,

får se om han pallrar sig hit och hälsar på.

skriver mer sen, måste ut med K nu.

Puss

Min Räddare I Nöden

I kväll kände jag och min beniga röv för att göra ett litet besök hos min darling Linda, ensamheten kvävde mig nästan så jag visste att jag var tvungen att se min käras ansikte som alltid bringar mig lugn och ger ro i min själ. Sagt och gjort så beger jag mig ut med svansen mellan benen och huvudet hängades tungt, nästan så att det släpar i marken. Med darriga ben, likblekt ansikte och en påse kycklinggryta står jag utanför och väntar på att min kärlek ska öppna dörren. Jag får vänta länge eftersom Linda tar god tid på sig som vanligt. Varje sekund känns som en minut, varje minut som en timme. Tålmodigt står jag kvar och hittar en snöklump att sparka på för att få tiden att gå fortare, men mina ben var svaga och lusten dog som en nattslända på dagen. Vinden, eller snarare stormen, äter upp mig inifrån och jag känner hur jag dör bit för bit. Rädd att blåsten ska äta upp helt ber jag en bön att käresta ska släppa in mig i värmen och rädda mig från en iskall, ensam och plågsam död. När jag känner att det inte finns mycket liv kvar i mig ser jag hur lamporna i trapphuset tänds och jag känner hur hoppet åter väcks till liv, blodet pulserar kraftigt och törstigt i mina ådror... Jag stirrar framför mig, och vet att om jag inte hinner in innan stormen tar mig så kanske jag får se Linda en sista gång genom fönstret i dörren. Mitt hjärta hoppar till och där kommer Linda ner för trapporna och jag känner hur hela kroppen blir varm, och jag nästan vet att jag kommer överleva. Jag sträcker ut min hand mot henne och som i en film så går allting i slow motion, hennes tugna steg i trappan slår i samma takt som mitt hjärta. Där står jag, liten och rädd med bara en sekund mellan liv eller död. Sen öppnar hon dörren och värmen slår emot mig och lyfter mig upp, mina fötter nuddar inte marken för jag svävar 100 meter över jord. Sen flög jag in i trapphuset och godheten har segrat igen. Sen åt vi mat och drack kaffe.

Over And Out